Har du någon gång känt att du inte är på humör för någonting? Att du mår dåligt pågrund av något/någon? Jag tror du att du säkert har det, men nu kommer vi till den här delen.... Dina kompisar säger kom igen det är inte så farligt, gå vidare du kan det, du blir bättre, och dem tror säkert att det är jätte lätt och tycker att du kanske är töntig men saken är såhär dina kompisar har kanske inte upplevt eller antagligen inte, eftersom dem säger såhär, dem tror att det är lätt och inte alls en stor grej, men varför säger dem så? Jo, för dem har själva inte upplevt det här, dem har inte själva blivit svikna, sårade eller vad det nu är du känner, den ända som kan förstå men det är även inte säkert det heller, men det är en person som har upplevt samma känsla som dig, som varit i samma sits, dem tror jag skulle förstå dig och till dina närmaste vänner kanske du inte ens kan/vill prata om sånt här för du vet att dem inte kommer förstå dig på samma sätt,då tycker du säkert att det är meningslöst att ens säga något! Och det jobbigaste är att det är skönare att prata ut det till någon och inte hålla det inne, men saken är den att det blir ju så svårt, för du kanske inte har någon som förstår dig, som inte fattar vad problemet är egentligen och ibland har man den känslan att man lika väll kan hålla det inne för det finns ingen som förstår dig lika bra som du själv i det här läget.

Förlåt för kanske ett lite Depp inlägg men ville skriva av mig bara, men hoppas du haft en trevlig helg iallafall, många pussar och styrkekramar till dig som kanske känner såhär<3